Bakgrund

Uppvuxen i Tyskland, och kom till Sverige som tonåring i akt och mening att lära mig svenska under en period, men blev kvar för gott. Efter studenten arbetade jag ett antal år inom vården, men valde också att vara hemma länge med mina tre barn som idag är vuxna.

Under dessa år växte det fram en önskan att använda mina språkkunskaper även yrkesmässigt. Därför började jag studera germanistik, svenska och nordiska språk, samt litteraturvetenskap vid Umeå Universitet. 1998 startade jag sedan min översättningsfirma TransGermaLit.

 

Förmedlare mellan två kulturer

Uppväxten i Tyskland sammantaget med de många åren i Sverige, har lett till en känsla för de olika idiomatiska uttryckssätten. Jag är lyhörd för, och kan, överföra språkliga nyanser i både svenskan och tyskan. Dessutom besitter jag en djup kunskap om de båda kulturerna och dess människor.

Denna kompetens är mitt verktyg för att möjliggöra, respektive underlätta, kommunikation mellan människor i olika sociala sammanhang. Mina många år inom vården har dessutom gett mig en bred människokännedom som för mig har varit ett ovärderligt och oumbärligt redskap i möten med många olika personer under tolk- och översättningsuppdrag.

Vid sidan av studierna och forskarutbildningen, arbetade jag som översättare och tolk inom många skilda områden. Jag har exempelvis översatt skönlitterära texter, lyrik, affärsbrev, kontrakt, rättegångsprotokoll och turistbroschyrer. Mina tolkuppdrag har främst ägt rum i sociala sam-manhang såsom i skolor, hos myndig-heter och på sjukhus.

 

Fil. dr. i språkvetenskap

Jag har disputerat på tyska i språkvetenskap med fokus på översättning och översättningsteorier. I min avhandling "Tageslichtfreude und Buchstabenangst"(Dagsljusglädje och bokstavsångest), analyserar jag närmare 1000 ord som Harry Martinson bildade för stunden när han skrev de två romanerna "Nässlorna blomma" och "Vägen till Klockrike".

I avhandlingen jämförs hur likvärdiga översättningarna är i fråga om form, innehåll, funktion i texten och effekten på läsaren. Författarintentionen spelar här en viktig roll, efter-som Martinson hade en avsikt med sin poetiska stil och de många nyorden. Det räcker alltså inte att överföra enbart innehållet till ett nytt språk, i detta fall tyskan. Som en del i avhandlingsarbetet har jag också utarbetat och testat en analysmodell, med vilken jag har undersökt huruvida de översatta ordbildningarna överensstämmer med original-texten på de nämnda nivåerna.

Dessa studier har ökat mina kunskaper om sambandet och samverkan mellan språk och kultur. Problematiserandet av Harry Martinsons poetiska ordbildningar och deras översättning till tyska, har vidgat förståelsen för översättningens skilda problemställningar och -områden.